Att förhasta sig - och tala utan kunskap

Vet att det gick dåligt för fågeln som lämnade sina äldre för tidigt. Den sade: " vad är skillnaden mellan er och mig, vi båda har vingar? "

Det fanns en tid då det var en självklarhet som inte behövde uttryckas. En princip så obestridd att den satt inristad i ryggmärgen. Det naturliga avståndet mellan yngre och äldre, kunniga och nybörjare, behövdes inte förklaras, inte mätas, inte diskuteras. Den tiden är förbi för vissa. De har förblindats och kan inte se det som generationerna innan såg. De tror att de kan snabbspola förbi tiden och på något sätt komma i kapp och kanske till och med förbi sina äldre, utan att göra resan de redan gjort.

Man kan göra liknelsen med en bergsklättrare som efter många års träning nått toppen i sin karriär, en resa som kan ta mer än 10 år. Han är nu redo för att klättra upp för världens högsta berg: Mount Everest. Efter månader av hårt klättrande närmar han sig toppen. Väl där kommer en helikopter surrandes med ett gäng nybörjare i gasmasker. De kliver ur helikoptern, ställer sig på toppen och jublar!  ”Vi har bestigit Mount Everest! Det är ingen skillnad mellan dig och oss, vi är också bergsklättrare!”

Vi ska vara glada att vi i Sverige har utbildade imamer och föreläsare med många års erfarenhet. Äldre bröder som studerat många år, gått igenom utmaningar och lärt sig av den snåriga vägen som andra knappt satt sin fot på. Det räcker inte med att läsa några böcker eller uttalanden från lärda för att få kunskap och erfarenhet. Det räcker inte att studera ett par år. Det räcker inte att kunna citera någon och sedan få det att framstå som att ”det är ingen skillnad mellan oss och er, vi citerar också från samma källor.”

Vissa unga bröder och systrar går omkring med ryggsäckar fulla av uttalanden som de läst men inte förstått. Ryggsäckar som tynger deras kroppar och intellekt och som tynger alla runt omkring dem. För många av dem är det de läser och citerar korsord. I stället för att vara glada och positiva fäktas de med meningar ur böcker de inte ens förstår förordet i.

Det är många som drunknar i ett hav av citat, men som inte lärt sig om vikten av förståelse och visdom, hur kunskapen hänger ihop och hur den ska förstås. Som inte har någon erfarenhet av grundprinciper och hur kunskapen ska implementeras i verkligheten. De har inte lärt sig vad som verkligen krävs för att prata om Allahs religion. De klär sig och talar som vore de lärda, de har åsikter om det mesta och deras tungor skonar ingen. De lurar de aningslösa som tror att var och en som ställer sig och predikar är lärd.

Allah säger:

”Befatta dig inte med det som du inte riktigt vet; ditt öra och ditt öga och ditt hjärta skall [alla en Dag] tillfrågas om detta.”  [Koranen 17:36]

Om du på Domedagen ska tillfrågas om allt du säger och gör så gäller det att förbereda bra svar på de frågorna. Må Allah skona oss.

Allah säger även:

”och följ inte i Djävulens spår; han är sannerligen er svurne fiende. Han uppmuntrar er [att begå] onda och skamlösa handlingar och [uppmanar er] att påstå om Allah sådant som ni inte vet något om.”  [Koranen 2:168-169]

Att tala om Allahs religion utan riktig kunskap är en av de största synderna som djävulen kallar oss att hamna i. Det leder till mycket dåligt, för personen själv och de som rycks med i och luras av det som kan se ut som kunskap och sanning. Allah säger:

”Säg: "Min Herre förbjuder ingenting annat än skamlösa handlingar, både det som sker öppet och det som sker i hemlighet och [all annan] synd och orättmätigt våld. Och [Han förbjuder er] att sätta vid Allahs sida det som Han aldrig gett bemyndigande till och att påstå om Allah [och Hans religion] det ni inte har kunskap om."  [Koranen 7:33]

Bröder och systrar!  Den som vill lära sig om islam måste lära sig från en kunnig, erfaren, äldre lärare och mentor, som ger en bra uppfostran och som tar eleverna stegvis över havet av kunskap. En mentor som lär sina elever att vila deras ögon på rätt saker i rätt tid, på det som gynnar dem och inte skadar dem. En mentor som lär dem att undvika högmodet och okunskapens förnedring, som drabbat så många innan oss.

En lärare som lär sina elever vikten av gott uppförande och att alltid lämna fina spår efter sig. En lärare som lär sina elever att sitta ner korrekt, att tala rätt, att sålla vad som är viktigt och vad som kan vänta. En mogen lärare som lär ut med visdom och lär sina elever att man inte kan hoppa förbi tid eller ta en helikopter till kunskapens och förståelsens topp.

Kunskap är inte att rabbla och citera. Kunskap är förståelse. Kunskapen måste tämjas, annars kan den springa åt alla möjliga håll och riktningar vilket får eleven att hamna i kaos och förvirring i stället för klarhet. Man måste ha rätt verktyg, inte sitta och lära sig själv och tro att man har förstått. Man måste lära sig att skala kunskapens frukter så att man kan känna dess sötma. Idag äter många den med skal. Ett bittert liv.

Bröder och systrar! Håll er till det som ni klarar av och gör det lätt för er själva och andra. Profeten ﷺ sade:

”Håll er till det ni klarar av.”[al-Bukhari]

Och han ﷺ sade:

”Gör det lätt, gör det inte svårt. Ge glada [positiva] besked och skräm inte iväg folk.”  [al-Bukhari och Muslim]

Håll er till det ni klarar av och det som era begränsningar kallar till. Ta inte på er saker som ingen krävt av er att ta på sig. Hoppa inte till förhastade slutsatser så fort du lärt dig något nytt, det finns mycket inom samma ämne som du ännu inte lärt dig. Lär dig att uppskatta tystnaden från dig själv och rannsaka dig själv i stället för att peka finger på andra.

Ta tid med dig själv och inse hur mycket du har att jobba med vad gäller dig och ditt liv, din personliga utveckling, din kunskap och din dyrkan till Allah. Var ärlig mot dig själv, och andra.

Vet att det du lär dig måste resa igenom intellekt, förstånd, tystnad och många handlingar innan det förmedlas. Vet att kunskap kompletteras av goda resonemang, rationella och sunda tankar. Vet att när du tror att du vet som mest, är det tid för tystnad. Lås dina dörrar när debattörerna, viskarna och skvallerbyttorna knackar på. Var en brandman i stället för en pyroman. Släck bränder i stället för att bränna ner. Lär dig att bli bästa vän med tystnaden och gift dig med goda handlingar.

Bröder och systrar!  Det handlar inte om hur många ord, fraser eller meningar som flyger i luften och på sociala medier, utan hur det landar i våra hjärtan och vad vi förstår av det som sägs, och hur vi kan agera på det vi lär oss. Vi måste tala gott och rättvist, med oss själva, men också med människor.

Människor runt omkring oss ska inte tyngas av det vi gör och säger, de ska lyfta av det! Vi ska vara en fyr som ger människor ljus och räddning. Inte ett cementblock som drar folk ner till havets botten.

Det finns människor där ute som är självdestruktiva och försöker få med andra i ett negativt destruktivt beteende. De talar mycket om andra men inser inte sina egna brister. De är självutnämnda kritiker, självutnämnda predikanter, självutnämnda debattörer. I verkligheten har de ingen rätt att tala om islam och sätta sig själva i positioner där det ser ut som de har kunskap. De har ett inbördeskrig i sitt eget huvud där de inte förstår vad de ska göra med den information de läst sig till. De vill inte ta hjälp av de som redan gått och sett, som kan ge dem kartan till framgång. De säger att de minsann kan själva. De har också läst. De har också varit med. De vill simma men drunknar. De vill gå iland men får inget fotfäste. De är som fågelungen som vill lämna boet för tidigt, innan de kan flyga. Som säger "vad är skillnaden mellan er och mig, vi båda har vingar?" 
Låt inte dessa dra med dig på deras resa i mörkret.

Må Allah ge oss vägledning och ljus. Amin.