وَجَّهْتُ وَجْهِيَ لِلَّذِي فَطَرَ السَّموَاتِ وَالْأَرْضَ حَنِيفاً وَمَا أَنَا مِنَ الْمُشْرِكِينَ، إِنَّ صَلَاتِي، وَنُسُكِي، وَمَحْيَايَ، وَمَمَاتِي للهِ رَبِّ الْعَالَمِينَ، لَا شَرِيكَ لَهُ وَبِذَلِكَ أُمِرْتُ وَأَنَا مِنَ الْمُسْلِمِينَ. اللَّهُمَّ أَنْتَ الْمَلِكُ لَا إِلَهَ إِلَّا أَنْتَ، أَنْتَ رَبِّي وَأَنَا عَبْدُكَ، ظَلَمْتُ نَفْسِي وَاعْتَرَفْتُ بَذَنْبِي فَاغْفِرْ لِي ذُنُوبِي جَمِيعاً إِنَّهُ لَا يَغْفِرُ الذُّنُوبَ إِلَّا أَنْتَ، وَاهْدِنِي لأّحْسَنِ الْأَخْلَاقِ لَا يَهْدِي لأَحْسَنِهَا إِلَّا أَنْتَ، وَاصْرِفْ عَنِّي سَيِّئَهَا لَا يَصْرِفُ عَنِّي سَيِّئَهَا إِلَّا أَنْتَ، لَبَّيْكَ وَسَعْدَيْكَ، وَالْخَيْرُ كُلُّهُ بِيَدَيْكَ، وَالشَّرُّ لَيْسَ إِلَيْكَ، أَنَا بِكَ وَإِلَيْكَ، تَبَارَكْتَ وَتَعَالَيْتَ، أَسْتَغْفِرُكَ وَأَتُوبُ إِلَيْكَ.
Som en hanîf[1] har jag vänt mitt ansikte uppriktigt mot Den som har skapat himlarna och jorden. Min bön och all min andakt, mitt liv och min död tillhör Allah, skapelsernas Herre. Han som inte har någon like vid Sin sida. Till detta har jag kallats och jag hör till de som har underkastat sig. Allah! Du är Härskaren, ingen har rätten att dyrkas förutom Du. Du är min Herre och jag är Din tjänare. Jag har gjort orätt mot mig själv och jag har erkänt min synd; så förlåt mig alla mina synder, ingen förlåter synder utom Du. Vägled mig till det bästa uppförandet, ingen kan vägleda till det förutom Du. Och rädda mig från det värsta [uppförandet], ingen kan ta bort det från mig förutom Du. Här är jag, som svar på ditt kall [i lydnad till Dig], glad att tjäna Dig. Allt gott är i Dina Händer och ondska tillskrivs inte Dig. Jag är skapad av Dig och till Dig återvänder jag. Välsignad och upphöjd är Du. Jag söker Din förlåtelse och ångrar mig inför Dig.
Wadjdjahtu wadjhiya lillathî fataras-samawati wal-ardha hanîfan wamâ ana minal-mushrikîn, inna salatî wanusukî wamahyâya wamamatî lillâhi Rabbil-'âlamîn, lâ sharîka lahu wabithâlika umirtu wa-ana minal-muslimîn. Allahumma antal-maliku lâ ilâha illa Ant. Anta rabbî wa-ana 'abduk, thalamtu nafsî wa'taraftu bithanbî faghfir lî thunûbî djamî'an innahu la yaghfiruth-thunûba illa Ant. Wahdinî li-ahsanil-akhlâq lâ yahdî li-ahsanihâ illa Ant, wasrif 'annî sayyi´aha lâ yasrifu 'annî sayyi´aha illa Ant, labbayka wa sa'dayk, walkhayru kulluhu biyadayk, washsharru laysa ilayk, ana bika wa-ilayk, tabârakta wata'âlayt, astaghfiruka wa-atûbu ilayk.
Muslim 1/534 nr 771.
[1] En som uppriktigt vänder sig till Allah.
Åkallan i början av bönen